Jag måste få ställa frågan.
Är det bara jag som ser viss problematik i att det ofta är ekonomer som innehar positionen personalchef/personalansvarig i organisationer?
Vad är min utbildning till för om jag lika gärna kan ersättas av en ekonom? Är ekonomerna ett resultat av en historia där rätt utbildning saknades eller är de ett svar på framtidens krav i organisationerna?
Jag är förvirrad.
Jag tror ”problemet” grundar sig i att en chef med personalansvar i mindre organisationer måste vara en generalist och framförallt vara affärsdriven och då väljer man ekonomen framför personalvetaren. Med det säger jag inte att det är rätt. I större organisationer där man har en personalchef som tillåts att endast fokusera på HR ser jag ingen fördel med att ha en ekonom.
Jag förstår vad du menar och håller med om mindre organisationer. Problemet är att samma fenomen kan ses i stora organisationer som har möjligheten att ”göra rätt”. Att inte prioritera personalfrågor är ju lite som att säga att vi skiter i vilken personal vi har? Ekonomer, som jag ser det, bryr sig om siffror först, personalen sen. Fel ordning om du frågar mig. Organisationer (o samhället för den delen) styrs redan för mycket av vinstintressen. Om vi ser oss omkring idag – är vi då verkligen nöjda med hur världen blivit när vinstintressen och ekonomiska kalkyler går först, eller börjar det kanske bli dags för förändring?
Pingback: “Ropen skalla ekonomi åt alla” « mcstenberg