Ok. En ganska omvälvande grej har hänt. Jag verkar ha hittat rätt ADHD-medicin och numera även i rätt dos. 😁 Det visar sig att jag kan vara en klok, social, positiv person som får rätt saker gjort. Who knew? 😉

Med det sagt. Jag är fortfarande en lite disträ professor-typ som pratar medan jag tänker, som lär mig under processens gång, som hellre tar snabba beslut och sedan ändrar mig än att tänka helt färdigt före jag utför saker. Men ändå. JAG UTFÖR SAKER! Det är inte bara det att jag tänker på att utföra saker och sedan inte orka utföra dem, utan jag utför verkligen det jag tänker att jag ska utföra. What?! 😱

Det låter förstås toppen. Det är toppen! Men så himla ovant…! 😯Jag är van att tänka på saker. Utforska problem i huvudet först. Vrida och vända på saker. Inte ta tag i vissa saker förrän jag bollat höger och vänster för att säkra vad som är ”rätt moment att börja med”. Sen börjar jag ”göra”. Förhoppningsvis, om inte allt tänkande på arbetet har gjort mig för matt så jag måste ta en paus. 😅

Nu gör jag. PUNKT. Saknar faktiskt min eftertänksamhet, att tänka igenom saker före jag agerar. Men å andra sidan. Det var oftast styrt av ångest. Det slipper jag nästan helt nu. Och nästan ingen känsla av ”imposter syndrome” heller. Yay! 🤩

Många har genom livet berättat för mig att jag ”tänker för mycket” genom åren, vilket jag själv inte har upplevt stämmer. (Snarare har jag känt för mycket och därför fastnar i en ”tilt” mellan borde och vill… ) Men det verkar vara hur andra har uppfattat mig i alla fall. Kanske är det därför bra för mig att jag numera kan göra saker snabbare. 🤔

Satt i alla fall häromdagen och reflekterade över det här. Hur jag liksom ”bara fungerar” numera. Efter alla strul jag haft med utprovning av mediciner har jag lite gett upp hoppet om att landa här till slut. Så upptäckten har fått smyga sig fram lite… 😊 En del av mig är tacksam att jag ÄNTLIGEN har hittat en medicin som verkar fungera. 🥳 En annan, liiiten del av hjärnan, smyger iväg och funderar på hur mitt liv skulle kunna ha blivit om jag hade fått den här behandlingen på plats redan i skolåren… Men det är en tanke-stig som oftast leder till förtvivlan och sorg så jag stoppar den rätt så fort. Det är som det är. Här och nu och framåt. Det är vad jag behöver fokusera på. Sååå…

Här, nu och framåt får jag hjälp av en medicin som får mig att vara välfungerande. 🤓
Wow! ❤️
Så häftigt – och så märkligt! 💕