Jag är en HR-utbildad akademiker som mest arbetat med rekrytering och lever tillsammans med en man som varit HR/Personalchef i flera olika industrier. När vi läser en sådan här artikel reagerar vi totalt olika. Jag går igång på nytänkandet, att någon både vill och kan utmana rådande former för företagande och vara villig att ”icke-optimera” vinsten i sitt bolag genom att fokusera på att skapa en flexibel arbetsmiljö för sina medarbetare. Min spontana instinkt är att nytänkande är bättre än gammal-tänk. Att beprövade metoder finns just för att någon, någon gång, någonstans, faktiskt vågade testa något nytt som med tiden blivit det som vi idag kallar för beprövat. ”Man måste våga för att vinna”, ”man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke”, ja ni förstår.
Sambon reagerar istället med frågor. Många, många frågor. Bra frågor. Som jag förstås inte kan svara på i och med att intervjun med Fredrik Fernström inte tog upp de saker som min erfarne personalchef till sambo frågar efter.
Jag bjuder på ett urval av de frågor som han och jag diskuterade, relaterat till artikeln:
- Hur tolkar företagets chefer och personalavdelningen LAS respektive kollektivavtal?
- Har/är de två företagen som Fredrik drivit anslutna till en arbetsgivarorganisation?
- Hur reagerar fackliga förtroendemän kring fria arbetstider?
- Vilken typ av människor anställer man till bolaget?
- Hur homogena är arbetsgrupperna (dvs anställs bara människor som ”funkar som vi andra”)?
- Vad händer/hur hanterar företagets chefer och personalavdelning situationen när någon inte levererar enligt sina uppsatta mål (a.k.a. inte arbetat tillräckligt)?
MCSTENBERG 
Intressanta tankar och frågeställningar! Kul också att ni reagerar så annorlunda, båda med synsätt som är oerhört viktiga för att få fram hållbara och inovativa lösningar.
Jag skulle också vara intresserad av att höra om dina tankar kring millennials i arbetslivet. Jag har nyligen publicerat en artikel om millennials och deras syn på drömjobb och trivsamma arbetsplatser på Expertvalet. Kanske kunde det vara något att kommentera framöver? 🙂
Här kan du läsa min artikel: http://www.expertvalet.se/blogg/2017/08/millennials-droemjobb
Annars så, tack för intressant läsning och en bra blogg!
Tack för din kommentar. Angående Millennials: Först anser jag att de är en grupp individer där det förstås finns stora skillnader inom gruppen. Men generellt verkar de inte ta nej som svar och förutsätter/utgår ifrån att just deras dröm ska uppfyllas. Så klart de har rättigheten att arbeta med just sin dröm! Jag tycker det är både vackert och frustrerande på samma gång. 🙂 Men helt klart verkar de vara en generation som formats av sin tid (precis som deras föregångare) och troligen av sina curlande föräldrar… 😉
Tack för ditt svar! Intressant att höra din syn på ämnet, du har så rätt och skillnader finns det alltid. Blir intressant att se hur företag kommer jobba för att dra till sig unga talanger som vill jobba med sina drömmar. Blir också spännande att se om de ser det mer som vackert eller frustrerande, och vad som blir det vinnande konceptet 😉