Årets semester spenderas med att lära känna mig själv på nytt. Att ha fått en diagnos är ju bra, det ger mig nya glasögon att se mig själv genom. Samtidigt ger det att jag har ett helt liv med erfarenheter som jag inte haft rätt glasögon på mig när jag tolkat eller lärt mig saker ifrån. I den bästa av världar hade jag varit en person som kunde ignorera det som varit och bara vara nöjd med att framtiden troligen blir lättare för mig. Men jag funkar inte så.

På vägen till min egen självkännedom har jag hittat en hel del bra och informativa videoklipp på Youbube, av alla ställen. För mig har Youtube varit en webkanal som mest erbjudit mig komiska klipp som t.ex. roliga katter, ryska mäns ”road rage”, knasiga reklamfilmer och liknande. Jag har inte sökt ”riktig” information där särskilt ofta. Under våren och sommaren 2016 har jag insett att Youtube blivit så mycket mer än så. När hände det? Nu ser jag en mycket lärorik informationskanal, minsann!

Det klipp som jag uppskattat allra mest (hittills) är egentligen två klipp:

• Psykisk ohälsa hos flickor med fokus på ADHD och autism, med Svenny Kopp, 20 september 2012 Del 1
  
  
• Psykisk ohälsa hos flickor med fokus på ADHD och autism, med Svenny Kopp, 20 september 2012 Del 2
  
  

Svenny Kopp har sedan 1990-talet arbetat som överläkare på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) och på avdelningen för barnneuropsykiatri (BNK) samt Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. För närvarande deltidsarbetar hon som vuxenpsykiater på Stenblommans vårdcentral i Kungsbacka.
– Åren 1999-2001 var Svenny Kopp projektansvarig för ”Flickprojektet” en omfattande klinisk undersökning av flickor med ADHD, autismspektrumstörning och Tourette syndrom.
– År 2010 disputerade hon i ämnet på avhandlingen ”Girls with Social and/or Attention Impairments”.
– Hösten 2015 påbörjades en uppföljningsstudie av Flickprojektet. Denna studie beräknas pågå i tre år (med intervjuer av 100 kvinnor och 60 kontroller samt databearbetning). Kvinnorna är nu mellan 18 och 34 år.

Svenny Kopp menar att det är nödvändigt att dela upp pojkar och flickor när man talar om psykiska problem för att ge utrymme åt flickorna som är mycket underdiagnosticerade. Det är flickorna själva som upptäcker att allt inte står rätt till, och det brukar vara vid skolstarten. De har svårt att hänga med i skolarbetet och klara av det sociala livet. Därefter märker föräldrarna det, och sist uppmärksammar lärarna att en flicka har problem. Pojkar diagnosticeras oftast i 11-12årsåldern, flickor söker läkare i 11-17årsåldern. Ju fler år som går innan diagnos har fastställts, desto sämre självförtroende får flickan.

Svenny Kopp sammanfattar ADHD såhär: man är som alla andra men har svårt att reglera tankar och känslor. Svårt att vara tillräckligt alert och svårt att reglera aktivitetsnivån. ”Man vet vad man ska göra men kommer inte till skott”, och som ett exempel tar hon IKEA-hyllan som legat och väntat på att monteras i ett par år. (De tre textstycken som beskriver Svenny Kopp och hennes arbete har jag lånat antingen från den här sidan eller den här .)

Jo, jag vet. Det är långa Youtube-klipp jag länkat till ovan. Jag håller med. Men vet ni, när intresset och viljan finns så gör det inget. Själv såg/lyssnade jag på dem i omgångar – vilket ju är möjligt tack vare teknikens alla underverk. Det passar mig mycket bra att jag själv kan välja när jag vill se klippen och från flera olika enheter. Alla enheterna mindes var jag slutade titta senast. Såg någon kvart här och någon kvart där och vips var jag klar. För mig var klippen mycket klargörande och jag kunde pausa, tänka efter, se en bit till, pausa, tänka, se en bit till… Verkligen bearbeta på djupet.

För er som vill veta ännu mer om Svenny och hennes arbete kan jag rekommendera Victoria Qvarnströms blogginlägg ”Svenny Kopps avhandling om diagnosflickor behöver mer spridning”