Kunskap jag önskade att jag hade när jag studerade:
- Skolans värld är en teoretisk bubbla där det man lär sig känns livsviktigt men har förvånansvärt lite att göra med arbetslivet man senare kommer att presenteras för.
- I skolans värld är du själv kung/drottning, du bestämmer själv vilka kurser du vill läsa, i vilken ordning och i vilket tempo. Du bestämmer själv vilka kurser som kommer att passa väl in med det du tror du behöver i det arbetsliv du sen tror du kommer att välja.
- I arbetslivet finns inte alltid dessa valmöjligheter.
Som student förvandlades jag till en resultats-junkie. Allt jag gjorde antingen premierades eller dissades. På en gång. Som längst fick jag vänta en månad på ett betyg. Men allt jag gjorde fick ett resultat och det hyfsat snabbt. Jag förvandlades från slacker till överpresterande. Det kan väl ändå inte vara dåligt?
Detta beteende fortsatte även när jag direkt efter studierna fick anställning som juridisk assistent. Jag slet som ett djur för att lära mig allt jag kunde om denna nya bransch jag haft förmånen att hamna i. Mitt beroende av snabba resultat matades på då chefer antingen tyckte jag lämnade ifrån mig bra eller dåliga arbeten. Jag såg snabba resultat i den tidsbokningskalender jag ansvarade för och mina chefers gillande/ogillande av min planering. Jag mådde bra – för jag var hög. Hög på adrenalin, stress och snabba resultat.
Sen blev det tomt. Även jag hamnade i den arbetssökande skaran av människor. Mitt beroende byttes till abstinens, tomhet och tystnad. Jag fokuserade därför på att ta körkort, antagligen för att mata mitt egen beroende. Men ett körkort i sig är också en bra investering. En win-win?
Nu befinner jag mig någonstans mitt emellan. Jag är medveten om mitt beroende men har det under kontroll? Är inte det vad alla junkies säger? Jag kan sluta när jag vill! Jag är inte alls säker på att jag kan sluta. Men jag kan skära ner och få kontroll. Eller?
MCSTENBERG 
Med tanke på hur många år du gått i skolan med diverse avhopp och omstarter osv så är jag verkligen förvånad att du inte insett denna sanning om skolvärlden tidigare. Nästan lite skrämmande.
Men nu är det bara att rycka upp dig och ge dig ut och förklara för blivande arbetsgivare vilken resultatjunkie du är så ska du se att det nog går bra ändå.
Skolan är väl snarare ett verktyg, eller ett nödvändigt ont, för att komma dit man sedan vill.
Många år i skolan stämmer bra. Hört talas om institutionalisering? Det är väl därför man, som jag, gärna återvänder med jämna mellanrum. 😉
Uppryckningen är gjord, fikat med dig gjorde susen! Hur ska jag klara flera månader utan dig nu igen? Tur att världen inte känns riktigt lika stor på internet!
Lycka till på nya jobbet!
Ja själv har jag ju alltid sagt usch och fy för skola. Dessutom har jag väl haft turen att ha en och annan lärare som oxå förstått att det teoretiska kan vara bra att ha ett hum om men att ändå har ganska lite att göra med verkligheten.
Till de bästa lärarna hör den som sa nåt i stil med:
”Det här är sånt som jag måste lära ut enligt läroplanen så därför ska vi nu räkna på detta. Men om jag själv kommer ut som chief på nån båt och hittar nån av er sitta och räkna på det här ombord så kommer jag borra ett hål i huvudet på er och pissa i det.”
Bra så att man får lite perspektiv på saker och ting.